Documente online.
Zona de administrare documente. Fisierele tale
Am uitat parola x Creaza cont nou
 HomeExploreaza
upload
Upload




ALZHEIMERS

Suedeza


ALZHEIMERS

Minnet är någonting som vi alla behöver och bäst minne har vi när vi är barn och yngre. Sjukdomar av olika slag kan drabba vårt minne. En av de sjukdomar som påverkar minnet i allra högsta grad är Alzheimers sjukdom. I Sverige drabbas ca 160 000 människor av demenssjukdomar. Ca 60 % av de som drabbas får Alzheimers.



Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Oftast drabbar sjukdomen personer som är över 65 år, men det händer även att personer kring 40 års ålder drabbas. Sjukdomen kommer inte snabbt utan smyger sig på 141f524b och man insjuknar ofta långsamt. Det är fler kvinnor än män som drabbas av sjukdomen.

När man får Alzheimers sjukdom så påverkas minnet, tankeförmågan och förmågan att hitta. Oftast är det närminnet som först drabbas. Man kan märka det genom att det är svårt att följa med i TV-program, läsa böcker och tidningar, att läsa och räkna. Man kan även få svårt med tidsuppfattning som att t ex veta vilken tid, dag eller månad det är. Många kan även få svårt för att vara ensamma. När sjukdomen utvecklats så får personen ofta svårt att på egen hand klara sin vardag i hemmet. Hos personer som får sjukdomen tidigt så drabbas man ofta av språksvårigheter. De personer som får sjukdomen efter 65 års ålder blir ofta förvirrade när de haft sjukdomen ett tag. En person med Alzheimers sjukdom drabbas ofta av depression. Man kan även drabbas av ångest, hallucinationer och olika beteendeförändringar.

En människa som drabbas av Alzheimers märker det ofta utifrån att minnet sviker. Man kommer plötsligt inte ihåg vad man bestämt, vad man ska göra eller namn. Sjukdomen kommer smygande varför det till en början kan vara svårt att se. Det kan ju i vanliga fall finnas många olika saker till varför man plötsligt glömmer. Många som drabbas tycker det är pinsamt att inte kunna föra samtal som tidigare eller att man glömmer namn på personer man känner. Ofta medför det ilska, nedstämdhet och depression. Ofta försöker personen dölja att han/hon glömt genom olika undanflykter och vita lögner. Familj och vänner märker ganska snart att det är någonting som inte fungerar som det brukar.

Det forskas mycket kring Alzheimers sjukdom och man försöker få förklaringar till varför man drabbas av den. Fortfarande är orsakerna till sjukdomen relativt okända men man vet att ärftlighet och stigande ålder är två av orsakerna. Vad är det då som händer med oss när vi drabbas av Alzheimers sjukdom? Nervcellerna i hjärnan dör ovanligt fort, men man vet idag inte varför detta händer. De områden i hjärnan som ofta drabbas är hjärnans minnescentra, hippocampus samt tinnings och hjässlober. När forskarna har artlagt vad som händer i hjärnan hos en som drabbas av Alzheimers så ser man att de kemiska signalämnen som finns i hjärnan förändrats. Det är dessa signalämnen hjärnan behöver för att nervcellerna ska kommunicera med varandra. Det finns olika former av signalämnen som hjärnan behöver. Denna process pågår under flera år och personen som drabbas försämras relativt sakta. I sjukdomsförloppet så påverkas även impulskontroll, omdöme och insikt.

Genom att kontakta läkare så kan man tillsammans med sina närstående beskriva problemet och på så sätt kan det bli möjligt att ställa diagnos. Genom olika tester kan man till slut få möjlighet att ställa rätt diagnos. När diagnos ska ställas så kan tester göras både av läkare och tillsammans med psykologer. Genom att ställa diagnos så får man även möjlighet att få rätt hjälp. Även om sjukdomen inte kan botas så finns det många olika förmer av hjälp för den sjuke samt för familj och närstående.

Idag finns det några olika läkemedel för behandling av Alzheimers. Det är två olika grupper av läkemedel. Inget av dessa läkemedel botar själva sjukdomen, men ger lindring av symptomen. De grupper av mediciner som finns för Alzheimers är kolinesterashämmare och NMDA-hämmare. Kolinesterashämmare gör så att hjärnan lättare kan utnyttja signalsubstansen acetylkolin som hjärnan själv producerar. Den andra gruppen NMDA-hämmare hjälper kroppen att mildra de negativa effekterna av glutamat som är skadligt för hjärnan. Man kan även få mediciner för andra symptom i samband med sjukdomen som t ex ångest, hallucinationer och beteendeförändringar.

Man pratar ofta om att demenssjukdomar som t ex Alzheimers är "de anhörigas sjukdom". Ofta är belastningen för de anhöriga så stor att de drabbas av egna sjukdomar. Det blir jobbigt som anhörig att se hur den person man har omkring sig förändras. Eftersom den drabbade många gånger drabbas av beteendeförändringar så kan det även innebära känslomässiga störningar. Det finns många exempel på snälla och lugna personer som plötsligt blir aggressiva och våldsamma till följd av sjukdomen.

Även personen som drabbas kan göra mycket för att lindra sjukdomen och sjukdomsförloppet. Det kan handla om att aktivera sig, motionera, minnesträning, socialt liv, mat och humor. Allt detta gör att hjärnan får arbeta och man behåller en bra hjärnfunktion. Detta hjälper till att ge så god livskvalitet som möjligt.

Det är viktigt att den som drabbas av Alzheimers får den vård han/hon har rätt till och att anhöriga får den hjälp de behöver. Det finns även föreningar för både de som är drabbade av sjukdomen samt för anhöriga.


Document Info


Accesari: 1509
Apreciat: hand-up

Comenteaza documentul:

Nu esti inregistrat
Trebuie sa fii utilizator inregistrat pentru a putea comenta


Creaza cont nou

A fost util?

Daca documentul a fost util si crezi ca merita
sa adaugi un link catre el la tine in site


in pagina web a site-ului tau.




eCoduri.com - coduri postale, contabile, CAEN sau bancare

Politica de confidentialitate | Termenii si conditii de utilizare




Copyright © Contact (SCRIGROUP Int. 2024 )